Jag kanner mig lycklig! Riktigt glad. 5 underbara timmar, ligga och prata, Kyssar, manga manga skratt. Det var en helt perfekt kvall. Varfor var den tvungen att ta slut? Men, vi kanske skulle ses ikvall ocksa.
Fast inners inne tanker jag fortfarande, ar detta for bra for att vara sant?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar